Hemma igen efter 64 dagar på sjön. Det känns skönt men lite underligt.
Frågan är hur anpassningen ska / kan gå till ? Kommer vi att sakna rutinerna på båten ? Typ kliva omkring på utemöblerna, kolla på det man presterat i toan innan man spolar ner det, använda så lite husgeråd som möjligt och att snåla på vatten.
Vi har i alla fall under de 64 dagarna:
* Seglat 1291 distans varav 52% med segel
* Använt både ett och två rev samt alla segel utom spinnackern (till Anders förtvivlan och irritation)
* Besökt 43 hamnar varav 18 nya
* Passerat igenom 59 + 6 slussar = 65 slussar
* Passerat minst 57 broar varav många med broöppning
* Legat på SXK's bojar i fyra nätter
Från Öland och hem så hade vi frisk sydvästlig vind och en fantastisk segling med undanvind. Farten var sällan under 6 knop och toppades av drygt 8.
Byxelkrok - Långö 43 distans
Långö - Harstena 25 distans
Harstena - Broken 31 distans
Broken - Nynäshamn 29 distans
Nynäshamn - Utö 13 distans
Utö - Stavsnäs 23 distans
Runt LÅNGÖ har vi haft natthamn många gånger. Platsen har ibland kallats för Hemliga ön eftersom det är flera öar som är namnlösa.
Denna gång blåste det för mycket att ligga i Trässö viken (vi draggade) så vi fick lägga oss mot land på ön Långö. Faktiskt en bra plats men vi stod fast i leran på morgonen. Drog oss dock loss med hjälp av grannens båt.
HARSTENA var denna gång inte överfull utan bara full ! Vi fick dock en ok plats på en fin klippa.
Tog en promenad till byn och handlade fisk och bröd samt drack en öl/vin.
Harstena är en fin natthamn och den ger bra skydd för vindar.
BROKEN är Nyköpings segelsällskaps klubbholme men de tar emot gästande båtar. Ön ligger väldigt bra till efter leden strax efter Oxelösund. Så här har vi varit många gånger.
En annat skäl än placeringen är att de har en bastu ! Numera nybyggd och mycket fräsch.
Näst sista natthamnen för denna 8-veckors segling blev NYNÄSHAMN.
Här var det gott om plats och bra drag på stan med musik långt in på natten.
UTÖ's gästhamn för första gången i tron var att det inte skulle vara så mycket båtar en söndag i augusti (folk borde ha startat jobb igen). Men hamnen var i princip full.
Vi fick sällskap av familjen Nyberg och hade en jätte mysig sista kväll/natt.
Hemfärd i upp till 15 m/s.
Å så bar det iväg upp i Kalmarsund. Sydvästen saknades eller rättare sagt så var det ingen vind alls den första dagen. Dag 2 däremot bjöd på frisk sydväst.
Kalmar - Borgholm 17 distans motor samt Borgholm - Byxelkrok 31 distans segling
Dag 1 var målet Borgholm. För mig är denna stad väldigt tråkig och intetsägande. Förr i världen kanske det var en metropol men inte alls idag. Stan är kanske mest känd för kungens sommarställe samt slottsruinen. I övrigt är det bara krimskrams.
Byxelkrok är en av favoriterna och denna gång var det tionde gången vi var här. De flesta gångerna har vi stannat i flera dagar men denna gång blev det bara en studs.
Kroken är en fantastisk ort med sina fina sjöbodar, fina klipperstränder och trevliga kompisar. Tyvärr är väl hamnen inte så bra just för sydväst vind (den absolut vanligaste) så det guppade friskt under hela dagen och natten.
Ibland är det jobbigt att segla och ibland är det inte alls jobbigt. Denna dag från Utklippan till Kalmar (ca 50 distans) tog vi hjälper av vår ständige gast Helmer.
Solen strålade mot oss när vi kom till Kalmar för tolfte gången (på 16 år). Goda vänner mötte upp och vi tillbringade tre dagar i denna fina sommarstad. Förutom det så är Kalmar residensstad i Kalmar län.
Kalmar fick en högskola 1977 och blev universitetsstad 2010 och är Smålands tredje största tätort efter Jönköping och Växjö. Ölandsbron, som är Sveriges längsta bro går från Kalmar.
I Kalmar så roade vi oss med att städa båt, handla mat, äta och dricka gott samt umgås med Edströms o Corells.
För första gången så var vi och tittade på Kalmar slott - Nordens bäst bevarade renässansslott.
Slottet började uppföras vid 1100-talets slut. Det är dock ombyggt och påbyggt många gånger av våra kungar.
1397 stod slottet i centrum för en av de viktigaste politiska händelserna i Nordens historia: bildandet av Kalmarunionen - en union av de nordiska länderna skapad av den mäktiga drottning Margareta.
Ett axplock från interiörerna från de kungliga delarna av slottet.
År 1611 intogs Kalmar under Kalmarkriget av en dansk här, samtidigt som en svensk här under en åldrande Johan III tågade söderut mot staden. Slottet belägrades, och dess nyutsedde hövitsman Christer Somme kapitulerade, antingen på grund av ammunition eller av förräderi. År 1613 återgick slottet till Sverige.
Vid slutet av 1600-talet upphörde slottet att vara kungaborg och i och med det inleddes en lång tid av förfall.
Favorit nummer ett, UTKLIPPAN
Utklippan är Sveriges sydostligaste ögrupp och består av öarna Norraskär och Södraskär. Södraskär är även fyrplats. Ögruppen, som tillhör Torhamns socken och Karlskrona kommun i Blekinge, är sedan 1988 naturreservat.
Den insprängda hamnen ligger på Norraskär. Botten i bassängen är helt plan, så försök inte ligga med akterankare - här är det långsida som gäller.
Fyren på Södraskär uppfördes 1840 som en kombinerad fyr och fästning. Det nuvarande fyrtornet, en Heidenstamfyr, byggdes 1870 enligt Albert Theodor Gellerstedts
ritningar och är 30,9 meter högt.
Fyren är helautomatiserad sedan 1972. Det vita ljuset från huvudfyren släcktes ner av Sjöfartsverket 2008, men farledsfyren finns fortfarande kvar. Utklippans fyrplats är statligt byggnadsminne sedan 25 januari 1935.
Ön är otroligt vacker - både i fint och i ruggigt väder. Här blev vi kvar i tre nätter. Dels på grund av vind men framförallt på grund av att det är så härligt, vackert, fridfullt och fantastiskt.
Ön har ett rikt fågelliv och idag är stora delar av öarna fågelskyddsområde.
Även blommor och växter finns det men öarna är ganska karga.
Sist men inte minst så finns det gråsäl (på klipporna runt Degerhuvud). Det kan även ibland finnas knubbsäl.
En kort motorgång på morgonen och sedan en fantastisk segling på ett normalt hav.
Rundade skånes kust och sedan hela Hanöbukten fram till en av favoriterna - HANÖ.
Trots att det var mitt i juli och med tanke på hur mycket båtar det brukar vara i hamnen, så var hamnen denna dag inte ens full. Fast det var förstås mycket båtar.
Tacksamt så var det inte heller någon algblomning (vi har dock sett lite av det på havet).
Vackra Hanö.
58 distans från Klintholm så ligger Kåseberga. Dit ställde vi vår för och dit tuffade vi med motor och segel.
Kåseberga är en småort i Ystads kommun i Skåne län. Som en förvandling från Sandhammarens rev skjuter Kåsehuvud ut med närmare 30 meter över havet i den sydligaste delen av Valleberga socken. Några hundratal meter nordväst ligger Ales stenar.
Hamnen är en liten och lite illaluktande hamn pga gammal tång men det var helt ok.
Strålande väder och Ales stenar att utforska.
Ales stenar eller Ale stenar är en fornlämning av typen skeppssättning. Den består av 59 kvartssandstenar, som var och en väger runt 5 ton. Hela skeppssättningen är ungefär 67 meter lång och 19 meter bred och är Sveriges största bevarade skeppssättning. Den är belägen 32 meter över havet på Kåsehuvud, med utsikt över den branta kusten.
Skeppssättningen uppfördes under Vendeltiden.
Det som fascinerade mer var dock alla skärmflygarna som startade på kanten på Kåsehuvud.
Såg otroligt spännande och kul ut. Detta tyckte nog alla utom hon som kraschlandade och bröt foten/benet.
Den nionde hamnen i Danmark blev lilla LOHALS. Denna by och hamn är en gammal frakt- och fiskerihamn och den ligger på ön Langeland.
Jag älskar denna typ av hamnar. De luktar lite fisk/tång och är genuina.
Idag har Lohals tre yrkesfiskare verksamma och deras flotta är stationerad i en central del av hamnen. Och dessa platser är det ingen som törs ta !
Lohals fyr byggdes 1893 och byggdes om 1933. Den är en vinkelfyr och är endast 9 meter hög och är idag fjärrstyrd från Fornäs fyr (Grenå).
Dag två utan galonbyxor blev en dag med SOL och i princip helt vindstilla. Men vad gör det när man inte behövde långkalsonger och sjöställ.
FEMÖ - Här har vi varit en gång tidigare. Då var hamnen nästan tom och nu var den mer än full. Vi fick eller rättare sagt tog en nockplats. Kanske inte den bästa platsen i världen men vi fick en egen kajplats.
Femö är en ö som är 11,5 km2 och har 14,5 km naturstrand. Den har två byar och en hamn samt cirka 130 fastboende. Ön ligger vid inloppet till Stora Bält.
I Danmark är det ordning och reda. Här köper man all sorts öl i mataffären och utanför butiken så finns det självklart ölöppnare.
Många båtar fick inte plats i hamnen utan de fick ligga på svaj utanför. Men vad gör det en vacker kväll och natt som denna.
Färden fortsätter mot ön Mön och hamnen Klintholm. Vi passerar 2 broar och en del smala passager. 60% motor och 40% segel.
Hamnen som ligger i ett feriecenter och är skyddad hamn med många platser. Även denna gång hade vi tur med vädret. Stannade två nätter för att samla kraft inför överfarten till Sverige.
Avslutar årets Danmarks vistelse med ett par vackra rödklint och initierar därmed nästa klint - Möns klint.
Möns klint är ett område med brant stupande vita kritklippor på östra delen av Møn. Kritklippor bildades under Krita-perioden c:a 145-65 miljoner år sedan. En tid då dinosaurier levde.
På väg mot en av "måste hamnarna" Aeroköbing på ön Aero.
Det ska tydligen vara en idyll och ett kulturminne som är värt att besöka. Och det gjorde vi med råge ! Tänkt vara där en dag men det blev två pga av tekniskt meck.
Batteriladdaren ville inte ladda men min tekniske man inkl grannbåt så fixades även detta fel.
Under tiden fick jag utforska omgivningarna.
Här är ett pottpurri från hamnen och dess närmaste omgivningar.
Här är utvalda hus från den pittoreska staden.
Slutligen en strandlänga med sommarhus.
22 distans varav en tredjedel med motor. Å så var vi i Assens. En ny hamn / marina för oss men den var inte något speciell så det blir nog bara en gång i livet.
Utsikten från hamnen var inte så vacker eftersom det var fabriker och annat krafs. Stan låg en bit från hamnen och därför avstod vi från denna promenad.
Här är några av de individer som vi fann på när vi gick i och runt hamnen.
Motvind, motvind och åter motvind !
Så idag tog vi järnseglet och puttra på de 18 distansen till Middlefart. Det blev en blöt och blåsig sista etapp för vår fantastiska gast Ingemar. Nu var det dags och säga hejdå till honom.
Middlefarts nya hamn .... Nja, kanske inte så ny. Här låg vi för 7 år sedan när vi gjorde vår premiärtur med Excalibur.
Detta är en privat hamn och därför finns den inte med i så många böcker. Den är helt ok men tillhör väl inte de trevligaste.
Intressant rund hamn.
En promenad runt staden gav dessa intryck och bilder.
