Jag blir oftast attraherad av färgglada och glada bokomslag. Typ denna. Oftast är innehållet lika glatt och trevligt och precis så var det i detta fall. Boken är en lättsam och underhållande mysdeckare bland barnfamiljer och åldrande husägare i Stockholmsförorten Gamla Enskede och delvis Bagis (bara det alltså).
Berättelsen som bjuder på trivsam "spänning" och existentiella frågor och en övertygelse om att man aldrig ska tro sig veta något bestämt om andra människors inre. Särskilt inte om gamla tanter men tyvärr blir slutbedömningen inget vidare.
2 av 5 bokpoäng
Handling: Viveka är en ganska vanlig frikyrkopastor runt femtio som börjar tröttna på att alltid finnas till för alla andra. Hemma har hon fyra barn och en tankspridd man och på jobbet de bitska, bakande tanterna.
När en av kvinnorna i kaffekommittén hittas död börjar pastorn nysta i fallet. Kan en mördare gömma sig i idyllen? Är bokhandlaren Abbe att lita på? Vad har den lokale mäklaren i görningen? Och vilka ligger bakom den mystiska Stormhattarnas förening ?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar